Friday, 19 Mars 2010

"De tre navigatörerna"

Sommaren är här (vår Svenska sommar alltså), det var ännu varmare att vakna idag än igår. Kl. 8 åkte alla takluckor och dörren upp, 22 ute och 24 inne. Vi hade mer än gärna stått kvar om vi inte nästan haft slut på gasol och färskvatten men det är inte långt till Boliqueime GPS:37°7'41.05"N8°9'33.63"W där vi skall bunkra upp både det ena och det andra. Vägen dit är vacker men disig, så kameran blir overksam. Efter bunkring, blir det varmare och disigare och navigatören, TomTom och datorns Mappoint är oense om i stort sett allt. Tre olika viljor gör det minsann jobbigt för dagens chaufför, Stina. Först hamnar vi i Quarteira. På en stor lerig, dammig, smutsig plan, strax utanför gamla fiskehamnen, står minst femtio husbilar. Med de gamla förfallna fiskarbodarna i bakgrunden ser det ut som ett äkta getto. Bakom alltihop reser sig höghusen och höghotell som även de har sett sina bästa dagar och när vi körde genom stan innan vi kom till denna ”parkeringsplats” beskådade vi, lite föraktfullt, även höghus-bebyggelsen som inte har något gemensamt med det Portugal vi hittills lärt känna. ”Vi kom, såg och ville därifrån!” Fort som möjligt men först fick vi äta lite lunch och rasta Bonnie. Jag fick vifta undan sex lösa hundar som först blev lite för närgångna men sedan visade aggressivitet mot Bonnie. En drar igång aggressionen och sedan följer de andra efter. Där står jag mitt bland alla husbilar och sex byrackor morrar och gläfser mot Bonnie. De var inte så stora och de har respekt för bollkastaren och min röst. Vi åkte fort därifrån. ”Quarteira!” Vi kanske har missat något, men Vi kommer aldrig igen!

Tanken var att vi skulle se på Loulé, dit vi kom, trots tre olika viljor, men intensiv eftermiddagstrafik gjorde att vi aldrig kom till sevärdheterna och innan vi hann ändra oss och vända norrut, hade någon av de tre trötta musketörerna bestämt att vi istället skulle till Olhão. Väl där hade det blivit mörkt och vi fattade aldrig om trettio husbilar på en plan längst ut i hamnen, stod lagligen eller olagligt parkerade. Vi ställde oss också där! Det kändes fel! Någon dryg, kaxig Holländare tyckte att man kan skita i den Portugisiska lagen. Precis som byrackorna i Quarteira fick även "kaxen" veta sin "plats", men det är en helt annan och trist, historia.

Trafiken utanför var ganska intensiv så vi tyckte att, skall vi bli avvisade eller bötfällda, kan vi åtminstone göra det på ett trevligt och vackert ställe. Det stället fann vi med hjälp av Google Earth, igen, i Fuzeta. Kl. är 11.00 när vi parkerar lagligt på en parkeringsplats vi strandpromenaden, nära stranden. Det roliga med att komma i mörker till ett ställe, är överraskningen dagen efter. Vi får väl se hur här ser ut i morgon men tyst och lugnt är det.
Fuzeta, JvH  37° 3'7.70"N 7°44'34.31"W

 
I brist på bilder får vi väl visa försöken att plåta dessa   fantastiska storkar som cirklar runt på ca. 100 meters höjd. Ett tiotal cirklade över Silves på förmiddagen. Det är fascinerande att se alla dessa gamla skorstenar överallt i Portugal som bär upp ett stort storkbo. Portugals nationalsymbol i flaggan kunde lika gärna ha varit en skorsten med storkbo.


 
 
  
Tillbaka till Dagbok  Back to Diary

© 2010 amstel.se