EXPLORING


ITALIA & SICILIA


IN SIXTY DAYS


HOME
Hem


DIARY
Dagbok


ROUTE
Resväg


ABOUT US
Om Oss

 
 


PARKING PLACES
Parkeringar


CONTACT & LINKS
Kontakt & Länkar

 

 

LAST DAY

CASTEL BOLOGNESE - MONDAVIO,  FRIDAY  25 FEBRUARY  2011

NEXT DAY

 

Dag åtta. En riktig skit dag!

   Enklast hade varit att lämna den här dagen blank. Tom ruta! Men det är lite fegt så vi bjuder på detta, ta del av det och tro inte att denna resa bara medför en massa trevliga, roliga, intressanta och berikande händelser. Vissa dagar kan det faktiskt vara mera givande att gå upp tidigt på morgonen för att ta sig till jobbet och göra det där slentrianmässiga. Som idag t.ex, när saker och ting väl började gå galet så gjorde det med besked.

Dagen började med att njurstenarna gör sig påminda och innan värktabletterna hinner lindra smärtan har halva dagen gått då vi lämnar Castel Bolognese kl.13.30. Stina kör, vi brukar göra en plan varje morgon men idag har vi ingen plan.

   Nya TomTomXXL är försvunnen (hade hamnat i ryggsäcken som låg i garderoben). Gamla TomTom är dåligt uppdaterat och hittar inte bland vägändringarna. Datorns MapPoint som aldrig brukar svika oss, gör det just idag pga brott i givarkabeln. Internet med Wind har fungerat klanderfritt i Verona men har mycket begränsat täckning innan Rimini. Nej, vi har inga papperskartor, vi är trots vår ålder, moderna människor som helt har anpassat oss till den senaste tekniken och är fullständig beroende av den. Stina som normalt kör väldigt bra har idag en fantastisk förmåga att hitta alla hål i dessa erbarmligt dåliga vägar utanför betalmotorvägen. (Via Emilia Levante SS9, efter Bologna) Stundtals var vägen så dålig att till och med en åsna som springer lite för fort hade brutit bena här. TomTom skickar oss åt fel håll flera gånger och jag, navigatören, orkar inte engagera mig. Stina börjar läsa efter vägskyltarna istället. Det funkar!

 

   När vi efter mycket om och men kommer fram till en husbilsparkering vid stranden till Adriatiska havet, mellan Rimini och Ancona, blåser det full storm. ”Här kan vi inte stå för natten!” Vi åt konservmiddag och hittade nya TomTom, knappade in en annan parkering för natten som låg lagrat i minnet och vid åtta tiden skulle vi bara förflytta oss ca. 30 km. På väg inåt landet närmar vi oss en viadukt som har maxhöjd 2,8 m. Stina saktar in. ”Kör på!” ropar jag som inte orkar lämna min trygga varma sittplats för att se efter om det verkligen går. ”Italienarna har väl lite marginal som vi har i Sverige!” Det har de alltså inte, 2,8m är 2,8m! Högsta punkten, WiFi-antennen, på vår husbil är 2,85m. "TA-RA-TA-RA-TA-RA-TA-RA-TA-RA-TA-RA-TA-RA-TA-RA" ekar det genom husbilen. Där rök den antennen! Jag sjönk ännu djupare i stolen!

   Idag hade jag alltså hellre varit på jobbet.

Nu står vi här uppe, som Jeppar på berget vid något kastell/borg i Mondavio, men vi ger inte efter för lite skit! I morgen är det en ny dag, nya insatser, nya vinster!

Bilder?

Glöm det!

Uttemp: Vem bryr sig?

Position: N43,674611 E12,967116

(den skall man alltid ha reda på oavsett vad som än händer!) ;-)

 

Mondavio, 25 febr. 2011, JvH

 

© 2011 Amstel.se