|
|
|
| ||||||
|
|
|
|
|
|
Dag 25. Hemma hos Salvo Montalbano. Att lämna en camping är inte gjort i en handvändning. Först skall alla ta en sista dusch sedan skall cyklarna lastas om så att Bonnievagnen inte skymmer det höga bromsljuset eller backkameran. Husbilen hade klämts in på en liten plätt för att vi skulle få havsutsikt så nu fick Stina backa och vända husbilen ut från platsen under överinseende av tre italienska arbetare som tittade på med öppna munnar och några storögda tyskar emedan deras damer stod med händerna för munnen för de trodde väl aldrig att detta skulle gå. När hela manövern gick fullständigt smärtfritt slogs damernas händer ihop till en liten applåd och en av männen klappade mig imponerat på axeln och sa: ”Sie sind ein glücklicher Mann!” ”Das habe ich nie bestritten!” svarade jag och alla skrattade gott! Sedan skall toaletten tömmas, gråvattentanken tömmas och färskvattentanken fyllas. Räkningen skall betalas och man skall säga hejdå och på återseende på fem olika språk till alla trevliga bekantskaper man gör här på tre dagar. Äntligen, tolv exakt, kör vi ut från Scarabeo Camping. Vi rullar igen och är (nästan) helt återställda. Dagens mål är kort och enkelt, bara 5 km till Punta Secca. Vad man gör där? Hälsa på Commissario Montalbano så klart och bli bjuden på en cappucino. Jag knackar på dörren! Taskigt! Han var inte hemma, men han har ett väldigt vackert hus i en mycket trevligt liten by med ett jättestort fyrtorn, en gullig liten fiskehamn och en riktigt fin Bonniestrand. Pos: N36,788166 E14,492955 Inte nog med det, värmen har kommit, värmen är här, 23oC och 100% sol. Salvo måste trivas bra här, vilken pärla! Vi trivdes väldigt bra, släntrade omkring i den lilla byn runt fyrtornet, på stranden och satte oss och solade utanför Salvos hus med en glass. Han kom aldrig, förståeligt, han var väl för upptagen med att lösa ett nytt komplicerat mordfall. Det enda vi inte förstod var att hans simtur på morgonen alltid sker i lugnt, nästan slät vatten? Här står bra med bränningar trots att det inte blåser mycket! Eller använder han kanske fiskehamnsbassängen? Mmm? |
Vi kan inte bestämma oss för nästa mål, Licata eller Caltagirone? Det är inte långt kvar på dagen och det är snart dags för middag. Vi kör mot Licata och stannar utanför en italiensk Camper Parcheggio som likt de flesta, så här års, är stängd. Grusplanen utanför duger gott för vårt ärende och ligger tjugo meter från havsvågorna. Snart står här ytterligare tre husbilar. Och . . . . .så finns här en lång vacker sandstrand vid lågvatten och vad Bonnie gör på den vill ingen veta längre. Buona sera! Tu= 150 C, liten havsbris, lätta moln.
Licata, 14 mars 2011, JvH PS För de oinvigda: Huset i Punta Secca är den dekor som användes som hem till ”Kommissarie Montalbano” vid inspelningen av 18 TVavsnitt av denna italienska deckarserie som gick i SVT för något år sedan. Vi har alla avsnitt med oss på DVD som kvällsunderhållning men även för att lära oss italienska med hjälp av en underhållande pedagogisk metodik. Att vi sedan relativt fort glömmer det mesta vi lärt oss, är välbekant åldersbetingat. DS |
© 2011 Amstel.se