|
Helt otroooligt!
Vi vaknade av bjällrorna från en getflock som stod utanför husbilen. Trevlig sällskap! Efter morgon promenaden på stranden fortsatte resan på en väg som slingrade sig utefter kusten utan allt för mycket berg och dalbana. Vägbeläggningen i asfalt var i mycket bra skick så det var problemfri körning och vyerna var helt bedårande med många tillfällen att stanna på fina utsiktsplatser eller vid de många vackra stränder. Vägen, Viale Chia eller SP71 är en riktig höjdare vad gäller scenerier, vackra vyer och vackra stränder, enastående vacker natur! Vid lunchtid då vi stod parkerat vid någon av alla fina stränder vid Teulada kom en stor flock getter som sprang rakt över vägen ner till stranden där de så småningom försvann in i den täta macchian på bergssluttningarna.
Vår position i Porto Pino
Även här kan man med hjälp av Streetview se hur det ser ut där vi står just nu. |
Solen lyste från morgon till kväll men en envis styv kuling blåser även den från morgonen till sent in på natten. Den kraftiga vinden gör att vi inte hittar lä någonstans för att sola och dagens promenader blir korta. Efter byn Sant’Anna Arresi går en spikrak väg ut till kusten som leder till fiskebyn Porto Pino, numera stort semester område. I en kanal, som förbinder havet med de skyddade laguner bakom dynerna, ligger fiskebåtarna. Vi promenerar utefter kanalen tills vi kommer runt kröken där det på ena sidan finns en stor vågbrytare till skydd för hamnkanalen och på andra sidan ligger dynerna. Vad som döljer sig bakom dynerna kan ni väl lätt gissa själva, det börjar bli tjatigt! ”Vilket ställe!” säger Stina, ”Helt otroooligt!” Vi går tillbaka till husbilen via kanalkajen, det blåser alldeles för mycket för att vistas någon annanstans!
|