HOME
Hem

DIARY
Dagbok

ROUTE
Resväg

ABOUT US
Om Oss

 
 

 

 

PREVIOUS DAY

Föregående dag

BUGGERRU

Thursday, 22 March 2012 

NEXT DAY

Nästa dag


 

Dagen efter i berg och dalbanan till Buggerru.

 

     "Det måste ha varit fel på maten igår!" sa jag till Stina på morgonen. "Det var det kanske för du drack inget vin!" svarade hon med den där ironiska rösten. "Jag skall aldrig dricka vin mer!" Det har jag sagt förr.

     Annika & Jalle skulle göra Sardinien på fem dagar och då kan man inte gärna vänta på en husbil, så de kom och tackade för gårdagen och skulle vidare till Alghero. Vi skulle enligt planerna till Buggerru, en resa på ca. 70 km fågelvägen men bergen vi skulle över är mellan 400 - 600 meter höga, det högsta passet ligger på 500 m. "Det är inte värre än att köra skolbuss på Orust!" brukar Stina säga. Fram till lunchen var det heller inget spännande. Det blåste en hel del sand på vår lunchstrand i Marina di Gonnesa så man knappt kunde gå ut. Kulingen som jag kallar den, är ostlig och då heter den "Levante" här i Medelhavet. Efter Gonnesa började det stiga brant, vi skulle upp, ner, runt, över, några höga kullar. "Inte värre än på Orust!" Men just idag hade jag hellre åkt Bergbanan på Liseberg. Jag känner i alla fall tacksamhet för att slippa köra själv i dag.

 

 

 

Buggerru var sedan 1700-talet en blomstrande gruvstad för olika mineraler som skeppades ut från stadens hamn. Spåren efter gruvdriften är många och stora men numera är det endast fritidsbåtar i hamnen och staden tycks välkomna husbilar på en stor iordningställd kommunal parkering. Det är tydligt reglerat med skyltar var husbilarna får och inte får köra och parkera. Förståeligt med tanke på de trånga gatorna. När vi har kommit ner, är parkeringen öppen men det är lås på länsbrunnarna. Hur tänker dom? Med min brunslocköppnare har jag dock snart hittad ett avloppsbrunnslock. Fontaneller finns det inte mindre än åtta stycken utefter strandpromenaden så brist på vatten har de då inte. Det kommer en fransk och en tysk husbil, men de åker igen när de upptäcker låsen.

Trots två skällande Schäfrar bakom staket som inte tycker om Bonnie, står vi kvar här i natt. De tystnar så länge de inte kan se Bonnie som då och då kommer fram bakom husbilen bara för att jävlas. Natten är lugn!  

Vår position i Buggerru


 

PREVIOUS DAY

Föregående dag 

© 2012 Amstel.se

NEXT DAY

Nästa dag